Thursday 20 October 2011

TROICA POLITICA


Opiniaun husi Antero Benedito da Silva, Peace Center UNTL

TROICA politika refere ba: Presidenti Republika, Presidenti Parlamentu Nasional no Primeiru Ministru.  Kualker Partidu ou koligasaun Partidos Politika, ne’ebe atu troka rejime politika iha Timor, sira tenki iha konseitu politika kolektivu TROICA.  Karik Presidenti Republika ou Parlamentu Nasional mak mai husi bloku Politika rua mak la hanesan instabilidade politika sei karakteriza rejime ne’e.

Tinan 2001 Timor oan sira halo protestu maka’as kontra ONU, tanba autoritarianismu karakteriza ukun ONU nian. Poder politika hotu; eksekutivu, lejislativu no judisiariu hotu iha Matebian Sergio Viera de Melo nia liman. ONU admite Conselho Nacional (CN) ne’ebe reflete bloku politika sira iha CNRT nian, maibe Lider UDT Matebian Manuel Carrascalao manan tiha lider historika Dr. Jose Ramos Horta iha votasaun interna Presidenti CN nian.  Hafoin, Presidenti CNRT Xanana Gusmao la bele mos kaer Poder Eksekutivu  hamutuk ho Sergio Viera de Melo.  ONU iha kontrola tomak ba sistema judisiariu ho mandatu ida mak crimes graves ne’ebe mos heranca 24 anos okupasaun Indonesia nian.  
 
Iha forum hotu-hotu, liu-liu Forum Donor sira nian, Timor oan sira koalia kona Timorisasaun, katak tranferensia poder ba rejime politika ida ne’ebe aseguru autoridade politika iha Timor oan sira nia liman, lais liu diak liu.  Maibe Timor rasik seidauk hetan formatu politika ida ne’ebe bele koresponde situasaun ne’e tanba laiha kompromisu atu rekonese KONSTITUISAUN RDTL I nian ne’ebe mos ho sistema Semi-Presidensial.  ONU adopta eleisaun multi-partidaria ba Asembleia Konstituante fulan Agusto 2001, hafoin mak Timor oan sira  tetu no defini  semi-presidensial  nu’dar sistema politika RDTL nian ohin loron.

Bain-hira UNTAET transfere autoridade politika ba FRETILIN tinan 2002, Troica Politika kompostu husi Lider Historika Xanana Gusmoa nu’dar Presidenti da Republica, Presidenti FRETILIN Franscisco Guterres Lu-Olo sai nu’dar Presidenti Parlamentu Nasional no Lider Historika Mari Alkatiri kaer kargu Primeiru Ministru.  Rejime ne’e duro ba tinan hat deit husi Maio 2002-Junu 2006, tanba sentimento anti-FRETILIN sei persistenti tebes, no resulta iha krise 2006. Se it hare didiak, Presidenti Xanana Gusmao iha konsistensia hodi apoiu FRETILIN, bele auventa to’o kuaze tinan hat nia laran. Ida ne’e akontese tanba sira hotu lider FRETILIN ho intensaun ida deit mak konsolida independensia.  Mas rejime ida ne’e monu tanba: figura Mari Alkatiri monu, depois de Igreja Katolika hamosu kestaun sektarianismu; divisionismu interna FRETILIN; frakeza interna governansia FRETILIN nian iha area balun no tanba ejistensia inimigu antigu FRETILIN nian.

Tinan 2007, FRETILIN konsegue manan fila fali eleisaun maibe, la asegura maioria absoluta no mos la hetan formula TROICA politika, tanba Lider Xanana Gusmao no Dr. Ramos Horta sai ona adversariu politika FRETILIN nian. Formula Troica alternativu mak prense husi Jose Ramos Horta, La Sama no Xanana Gusmao. Ejiste tensaun politika entre sira tanba ida-idak ho nia tendensia, maibe sira asegura duni rejime politika ida to’o oin loron. FRETILIN halo oposisaun parlamentar, depois de reflesaun Holarua, ne’ebe hamosu falsifikasaun politika alias Marca da Paz. FRETILIN hala’o kna’ar diak nu’dar oposisaun, no konsegue rekopera imajen lideransa FRETILIN nian liu husi sistema eleisaun direta. Maibe, FRETILIN seidauk bele asegura ukun iha tinan 2012, tanba Kongressu datolu FRETILIN seidauk hamosu figura politika TROICA ninian.  Oras ne’e FRETILIN sei iha nakukun hela.

Konsistenti ba teza eleisaun multi-partidariu nu’dar dalan ba mudansa rejime politika, no tanba mos performansia politika Governu AMP ohin loron ne’ebe at tebes, mudansa rejime politika sai nesesidade ho objektivu estratejiku: edukasaun partido sira kona oposisaun nao-antagonistika, no kria dinamika politika foun. Eis Lider F-FDTL Maijor Jeneral Taur Matan Ruak loke ona dalan ba FRETILIN no partido politika sira atu defini Troica lideransa.  Kaulker Partido Politika ne’ebe manan bele servisu ho Senhor Taur Matan Ruak nu’dar parserru, tanba nia mai husi Instituisaun F-FDTL ho kredibilidade a’as tebes. Ne’e indika katak mos FRETILIN la presiza kandidatura Presidenti seluk. Publika husu se  mak sei preside posisaun Presidenti Parlamentu Nasional no Primeiru Ministru.  Iha momentu ida ne’e, FRETILIN iha vantagem liu.  AMP iha krise nia laran: Jose Luis nia kazu seidauk final iha tribunal, Mario Carascalao sai ona husi formatu Xanana Gusmao nian, no alegasaun korupsaun kona kauzu Ministro hotu iha AMP nia laran. Situasaun ne’e sei obriga mudansa rejime.

Dalan nakloke ba Dr. Mari Alkatiri, maibe nia deklara ona katak nia laiha ambisaun fila ba kargu Primeiru Ministro. FRETILIN nune’e, buka formula seluk atu bele hadau tan votus. FRETILIN fo apoiu ba Senhor Taur Matan Ruak ou lalika iha kandidatura Presidenti Republika hanesan eleisaun 2002 nian, no avansa Dr. Lu Olo nu’dar Primeiru Ministro akompanhadu ho Vice Primeiru Ministro sira ne’ebe kompetente. FRETILIN no nia aliadu sira tenki konsolida-an ho diak hodi bele manan iha eleisaun interna Presidenti Parlamentu Nasional, ne’ebe sei la fasil mos, hodi FRETILIN bele aseguru sustentabilidade nia rejime rasik. Dr. Mari Alkatiri bele hili atu sai Presidenti PN ou kaer Pasta Ministro dos Negocios Estranjeiros, hanesan mos istoria Hillary Clinton  iha Amerika no Kevin Ruud iha Australia. Dr. Ramos Horta bele kaer kna’r ruma iha area Pos-Gradusaun (Doutoramento no Maestrado) iha UNTL, tanba formasaun umana sai kestaun importante iha RDTL, maibe karik ONU mos sei presiza nia halo servisu iha nivel internasional nian ne’ebe sei importante mos ba  internasionalizasaun Timor.

12 comments:

Anonymous said...

karik bele Sr. Nito hanaruk tan artigo nee, tamba bele loke tan leitor sira nia hanoin

Anonymous said...

Los duni, badak ne - nia maksud mos ita la hatene hakerek-nain nia haarak saida

Anonymous said...

Ladun komprende saída mak hakarak lolós. Dala ruma tamba hau nia Tétum mós ladun hanesan.Nusá tenke troka katuas sira tun-sae, ida ba parlamentu, seluk ba PM, seluk ba PR. Nusá lahatudu foinsa'e sira be'ebé bele ona orasne'e kaer tolu ne'e hotu? Mak katuas sira tinan to'o ona atu pensiun. entaun haruka ba pensiun, laós muda-tun muda-sae. Nune'e ita sei labá oin! Nomos, nusá, Lo-Olo laíha kapasidade atu sai PM mesak ka? Tamba ne'e mak presiza iha Vice PM rua? Ka tamba deit Xanana uluk iha rua, ne'eduni seluk tuir mai mos tenke iha rua? Ita presiza hanoin luan no rauk liu-tan uitoan.

OSAUBUCAILACO said...

HAU NIA PARABENS BA AMI NIA PROFESOR NE'EBE HATO'O NIA HANOIN IDA NE'EBE DIAK TEBES ANALITIKU NO HEIN KATAK PROSEFOR SEI BELE HATUN TAN HANOIN DIAK HANESAN NE'E BA PUBBLIKU....
ESTUDANTE PM FASPOL UNTL

OSAUBUCAILACO said...

ami hein tan hanoin balu husi ami nia profesor nito

Anonymous said...

Parabens ba Profesor Nito hakerek buat ne'ebe historiku no tuir realidade akontesimentu....saudasoens

Anonymous said...

Obrigado barak, maun Antero. Hau espera katak lia fuan sira ne'e sai hanesan liasaun ba leitores hotu ne'ebe le'e tiha ona opiniao ne'e, sugere mos bele hakerek barak liu tan,,,,

Anonymous said...

Se mak beikten ida hakerek artikel ne. Nia hakarak saida ita la kumprende. Usa termos portugues sira mos arbiru deit e la tuir nia kontestu. Hau lahatene se ema ne kumprende termos sira be nia usa ne ka lae. Ka naran lian deit hodi ema hanoin nia hatene, maibe halo moe an deit. Se la kumprende termos ou sentidos konseitus sira nian, diak liu la lalika uza hodi halo moe an.

Anonymous said...

Se mak atu ba aprende hosi hakerek ulun-ain la iha ida ne'e? Usa termos sira portugues mos arbiru deit. La hatene se Antero kumprende termo sira be nia usa ka naran rona ema ruma koalia mak nia hakerek tuir deit? Ba aprende e aprende tan. Ne mak professor duni, estudantes sira atu ba para iha nebe tamba mestri mos hakerek ulun-ain la iha e halo ita la kumprende.

Anonymous said...

Se mak atu ba aprende hosi hakerek ulun-ain la iha ida ne'e? Usa termos sira portugues mos arbiru deit. La hatene se Antero kumprende termo sira be nia usa ka naran rona ema ruma koalia mak nia hakerek tuir deit? Ba aprende e aprende tan. Ne mak professor duni, estudantes sira atu ba para iha nebe tamba mestri mos hakerek ulun-ain la iha e halo ita la kumprende.

Unknown said...

Obrigado barak ba maun Antero nia hakerek nebe mak furak tebes....Aluta ...

Unknown said...

Obrigado barak ba maun Antero nia hakerek nebe furak tebes...Aluta