Wednesday 22 July 2009

Tempo Semanal Edisaun 148


Projetu Tratór, Emprezáriu Alega MAP Lori Globál Hasoru Fabrika Nain

Dili, Tempo Semanál

Tuir informasaun ne'ebé jornál Tempo Semanál hetan husi fonte s balu katak, antes Governu atu loke tender ba projetu tratór mosu alegasaun ida ne'ebe dehan katak iha momentu balu Ministériu Agrikultura e Pe­ska (MAP) lori kompañia Globál Brat­h­e­rs ba iha Indonézia hodi hasoru malu ho fabrika na'in atu nune'e bele fó apoiu ba sira hodi prenxe kritériu para bele tuir te­n­d­erizasaun.Hafoin Governu loke hikas fali tender foun iha semana ikus fulan Juñu 20­09, rezultadu husi 'open document' ne­'ebé fó sai iha loron 6 Julhu 2009 hat­u­du katak projetu re-tender tratór iha Min­istériu Agrikultór ne'ebé ho valór US$ 1,5 Milion ne'e iha kompañia rua mak kat­egoria tama iha selesaun, maibé rezu­ltadu ne'e sai hela polémika tanba ba­zeia ba surat klarifikasaun dokumentu s­ ne'ebé jornál Tempo Semanál asesu felizmente deklara katak relasiona ho pro­jetu tratór ITB No. RDTL -09336-R CV KARYA HIDUP SENTOSA iha Ind­onézia Jogjakarta nunka fó sai 'surat punujukan maupun surat dukungan' ba Kosta Motor Unipesoal Lda ne'ebé ho diresaun iha Baucau Timor Leste, ne'e duni mosu ale­g­a­saun katak iha falsifikasaun do­k­u­m­entu s husi emprezáriu balu.



Maski mosu alegasaun katak ko­mpainia Kosta Motor falsifika dok­u­m­e­ntu maibé bazeia ba rezultadu open document hatudu katak kompañia Ti­m­or oan Costa Motór Unipesoal, Lda ho ninia téknika proposta 194.67 Point no Finansia Proposta U$ 7.540.100 no mós kompañia Indon­é­zia nian Globál Brothers, Lda ho nin­ia téknika proposta 208 Point no Finansia Proposta 8.350.00.

Responde kona ba alegasaun hirak ne'e, Manuel da Costa vise Dir­e­tór kompañia Kosta Motór iha ninia inter vista ba jornál Tempo Semanál foin lalais ne'e hateten, husi nia parte fiar katak sira nunka falsifika dok­um­e­ntu ruma tanba sentidu husi dok­um­entu ne'ebé sira hato'o ne'e la'ós dehan atu tuir tender ITB No. RDTL-09336-R,maibé surat refere ne'ebé ho No. 031/PM/KE-XI/05/09 ne'e ha­n­­­e­san hatudu identidade Kosta Mo­t­ó­r nu'udár sub Distributor ida iha TL, tan­ba ne'e husi sira nia parte la sente katak iha falsifikasaun dokumentu.

Please place Photo Tractores

"Sekarik iha dokumentu ne'e mak dehan katak 'surat ini ditujukan atas nama Kosta Motór untuk mengikuti' ten­der entaun ida ne'e bele signifika falsifika maibé realidade la iha" haktuir Manuel

Kuaze tinan 4 ona kompañia Ko­s­ta Motór sai nu'udár diller úniku ba iha Quik no tratór boot, ne'e duni ko­m­pañia Kosta Motór hakarak par­t­i­s­i­p­a mós iha tenderizasaun ida ne'e ba­zeia ba sira nia esperiénsia no kap­a­sidade ne'ebé di'ak.

"Tanba mosu kritériu oin –oin iha ten­derizasaun nia laran entaun Kosta Mo­tór kontaktu kedas ho fabrika na'in kona manufatura autorizasaun, maibé husi fabrika lakohi fó doku­me­n­tu hirak ne'e ba kompañia Kosta Mo­tór tanba dehan iha ona kompañia Indonézia nian ida ne'ebé agora daudaun hala'o serbisu iha TL mak hetan ona Manufatura autoriz­as­a­u­n­"Manuel Esplika tuir.

Maski nune'e, maibé tuir Es­tanislao M. Quintas Costa katak, durante ne'e kompañia Kosta Motór serbisu hamutuk ona ho fabrika sira ne'ebé halo pro­dusaun tratór, liu-liu ha­n­e­s­an fabrika tratór Quick nian ne­'­e­bé Ministériu Agrik­u­l­t­ura atu so­sa, ne'e duni bainhira ten­der ne'e atu hala'o Kosta Motór hu­su fila fali manufatura aut­ori­za­s­a­un ba sira hodi bele hetan 'su­r­at dukungan',maibé sira dehan "ami labele fó ba ita boo­t sira ta­nba ami tenke fó ba kompañia Globál Brothers Lda ne'ebé ami hat­udu ona ho razaun tanba halo tiha ona kon­t­ratu ho ema hi­rak ne'e", Qu­intas konta tuir

Tanba sira ninia kontratu ho Kosta Motór hanesan Diller iha TL sei la'o nafatin entaun Kosta Motór husu Letter autorizasaun ba sira hodi tuir tender mais rea­l­idade sira la fó tan ne'e mak mosu problema hanesan ne'e.

Hataan kona ba pergunta n­e­'ebé dehan katak, karik kes­t­aun ne'e signifika Kosta Motór la'ós ona sira nia sub distributor iha TL, maibé Quintas esklar­es­e, to'o ohin loron husi parte CV Karya Hidup Sentosa sei­d­a­­uk fó sai surat 'pembatalan' ru­m­a ba kosta Motór hodi dehan katak Kosta Motór la'ós ona sira nia diller tanba iha fulan Maiu foin lalais ne'e Kosta Motór sei hala'o nafatin transaksi ho CV Karya Hidup Sentosa hodi hat­a­ma 40 Unit no mós tinan – tinan sira sempre fo nafatin kalendáriu ne'ebé sira rasik hakerek ba Kosta Motór hodi hateten katak Quick nia diller iha TL mak Ko­s­ta Motór Unipessoal Lda.

Responde kona ba infor­m­a­saun ne'ebé dehan katak iha fal­sifikasaun doku­me­n­tu Rui Cas­tro hateten, husi sira nia par­te rejeita alegasaun ida ne­'e tanba uluk kedas kompañia Kosta Motór la iha dokumentu kona ba manufatura auto­ri­za­s­aun ne'e duni iha momentu ne­'­ebá sira hato'o kedas protesta ba Ministériu Finansia.

"Uluk ami mós husu surat man­ufatura autorizasaun,maibé husi fabrika rasik hateten fó ona ba kompañia Globál Brothers ne'e duni ami la hetan"

Maski iha téknika metin nia laran lideransa balu hateten katak imi bele ba husu iha nasaun sira seluk hanesan Austrália, Japaun no Amérika maibé tuir emprezáriu Timor oan balu katak tratór Quick ne'e iha nasaun seluk la iha 'kecuali' iha Jogja Indonézia.

Nune'e mós liu husi inter vista fia telefone ne'ebé jornalista Tempo Semanál halo ho Diretór Jerál Ministériu Finansia Fran­c­i­s­c­o C. Soares katak, tanba tender ne­'e hanesan tender internasionál ne'e duni bele mai husi Indonézia, Au­strália, Malaysia no mos bele mai husi nasaun seluk soke ita nia ­b­i­snis ne'e asesu iha Indonézia de'it ne'e duni sira orienta de'it ba iha Indonézia.

Hataan kona ba pergunta ne'ebé dehan katak Quick ne'e iha Indonézia de'it, maibé Francisco ha­teten katak lae tanba Quick ho Ku­bato atu hanesan tanba ne'e bele iha Tailándia, Austrália, Mala­y­sia no mós nasaun sira seluk.

"Projetu tender tratór ne'e agora daudaun iha prosesu nia la­ran no agora daudaun hato'o ona ba boot sira iha leten depois mak deside ne'e duni ha'u labele hateten ba imi katak se mak manan no se mak lakon tanba desizaun seidauk ne'e duni ami rasik mós seidauk hatene katak se mak manan" tenik Francisco

Hataan ba kestaun ne'e, em­prezáriu timor oan Rui Castro ne­'­ebé iha interese atu sai fornecedor ba tratór hirak ne'e haktuir ba jor­nál TS iha ninia serbisu fatin katak, tuir informasaun ne'ebé sira rona hu­si ulun boot balu katak sira mak manan tiha ona maibé ulun boot ne'e dehan ba sira katak "imi tenke serbisu ho kuidadu no di'ak"

"Hanesan emprezáriu timor oan ami nia luta la'ós iha dalan kla­ran de'it maibé ami nia luta ne'e tenke to'o finál "titik darah penh­a­bisan" ne'e duni sira atu avansa to­'o iha ne'ebé konforme sira nia ha­karak tanba bainhira ami atu hal­o buat ruma konserteza ami iha 'pe­rhitungan'" deklara Rui Castro ho fiar an

Nia hatutan, to'o ohin loron Quick seidauk fó surat 'pem­ba­ta­l­a­n' ida ba sira katak Kosta Motór la'ós ona sub Distributor tanba iha ten­der primeiru sira nia surat sei moris maibé iha tender segundu sira lakohi fó ona no la iha razaun ida ne'ebé klaru.

Agora bele husu ba Quick tanba saida mak sira la fó, nune'e mós husu ba Ministériu Agrikultura ho Sekretáriu Estadu Marcos kat­ak, sira hetan jasa barak husi Kos­t­a Motor para fasilita sira nia ele­me­ntu husi Eskola Fuiloro, Nata­rb­ora no Maliana hodi ba tuir trein­a­mentu iha Quick loos ka lae.

Sekarik ida ne'e mak akon­te­s­e duni, entaun husu ba vise Prim­e­iru Ministru atu labele hare de'it husi rohan kona ba kazu aleg­as­a­un ida ne'e maibé oinsá bele hare husi totalidade 'secara kes­el­uruhan' hodi lori dokumentu ten­d­er ne'e para bele hare no estuda hafoin debate ida puré ida depois fó ra­zaun husi kada kritériu ne'ebé temi iha dokumentu tender.

Alende ne'e husi parte Kosta Motór mós ezije ba órgaun ne'ebé kompeténsia se bele karik loke fila – fali dokumentu Globál Brothers nian kona ba osan U$. 1,5 juta tan­ba tuir sira katak osan ne'ebé iha Globál Brothers nia dokumentu s ne'e la'ós Globál Brothers nian maibé 'atas nama PT. Bina Pertiwi'

"Ita labele hare de'it husi parte balu depois halo fali 'kesimpulan' ida hodi akuza katak Kosta Motór ha­lo manipulasaun ba dokumentu, maibé tuir loloos ita presiza hare husi parte barak"

Rui Castro reforsa katak, se sira brani demais ona no fiar katak sira mak loos entaun husu atu halo instigasaun labele sepotong-sepotong maibé oinsá bele halo investigasaun to'o ninia rohan "se­c­ara detail" tanba Kosta Motór sei la hakiduk no ta'uk bainhira def­ende lia loos, nune'e mós bain­h­ira ita hakarak atu foti kazu tratór hanesan sampel ba pemerasan korrupsaun entaun presiza hari duni ekipa independente ida hodi halo investigasaun no mós ekipa ne'e tenke brani.

"Ami husi Kosta Motór prontu atu hataan kualkér tempu bainhira de'it no iha ne'ebé de'it", tanba iha mo­mentu ne'ebá kedas kompañia Ko­sta Motór mak fó sujestaun ba Min­istru Agrikultór Mariano Sab­in­o,Sekretáriu Estadu Agrikultura no mós Diretór jerál hodi dehan katak, duke ita diskute malu hela de'­it entaun di'ak liu hatudu de'it "pen­u­njukan internasionál" kom­p­añia Indonézia nian para manan, tanba letter autorizasaun manu­fa­t­ura husi Quick iha TL fó de'it ba ko­mpañia ida ne'ebé iha ninia espekula naran hateten katak tenke Quick Kubota entaun ida ne'e hatudu katak iha TL semak ma­nan ne'e iha ona, tan ne'e se bele karik hatudu de'it ona no labele halo manipulasaun públiku hodi loke fali tender internasionál.

Hanesan ita hotu hatene katak, iha kritériu ne'e sira hateten loloos no tau tiha tratór Kubota Quick G 1000 maibé tanba saida sira sei halo nafatin manufatura aut­orizasaun no loke fali tender hodi haruka ema barak ba tuir mais sira rasik mós hatene katak kom­p­a­ñia ne'e be manan ne'e iha tiha ona.Maibé' ho ami nia esperiénsia no kapasidade ne'ebé iha entaun ami tuir nafatin tanba durante iha tinan 2 nia laran ami hatama ona tratór ba ministériu Agrikultura no mós Ministériu Dezenvolvimentu ne'ebé ho kualidade di'ak tuir duni buat ne'ebé sira husu.

Ho razaun hirak ne'e hotu husi parte Kosta Motór espera kat­ak sira sei hatama tratór ne'ebé ho kualidade di'ak liu fali Globál Bro­­thers hatama tanba iha defe­r­é­nsia nune'e mós husi sira nia parte fiar katak ministériu Agrik­ul­t­u­ra la hatene espesifikasaun lol­o­os tanba sira simu husi Globál Bro­t­hers DI 1 maibé Kosta Motór fó DI 2.

Hafoin iha loron Sesta Feira tuku 2:30 otl jornalista TS na'in rua hakat ba edifísiu Ministériu Agr­i­kultór iha Komoro hodi husu klar­i­fikasaun ba Ministru kona ba asuntu refere maibé Ministru la iha fatin.

Hafoin rona tiha husi membru protokolu ida katak Ministru la iha fatin entaun Jornalista TS tenta hodi husu kedan Ministru nia nú­meru telefone husi protokolu ne'e, maibé protokolu ne'e hateten sira lab­ele fo Ministru nia númeru tel­efone entaun halo jornalista TS hein durante oras 1 nia laran ma­ibe la hetan, tanba ne'e to'o notísia ne'e hatún seidauk iha kon­fir­masaun husi Ministru Agr­ik­ul­tór.(ico/tov)

Komunidade Metiaut Halerik Ho Anúnsiu DNTPSC

Dili, Tempo Semanál

Bazeia ba anúnsiu husi Dire­sa­un Na­s­ionál Teras Propriedade Ser­visu Cad­a­s­t­rais (DNTPSC), kat­ak iha fulan Agostu nia la­ran ko­munidade ne'ebé hela iha área Bi­d­au Metiaut liuliu sira ne'ebé halo Res­t­a­u­r­ante iha área tasi ibun tenke sai husi fatin ne'ebé refere. Tanba tuir regulamentu nu­'udar sidadaun hotu-hotu tenke hala'o no kumpre tuir Lei ne'ebé la'o dau­d­aun iha Timor-Leste hanesan Lei 1/2003, lo­r­on 10/03 kona ba titul­a­ridade riku soin me­­tin ou rai sai han­esan riku soin Estadu nian. Aleinde ne'e dekretu Lei 19/2004 lor­on 28/12 no regulamentu UNTAET 19/2009, loron 30/06 kona ba área ne'ebé proteje liuliu ba okupasaun ilegál iha zona tasi ibun nian.

Hodi nune'e Propriedade no servisu Cadastrais fó sai katak, propriedade sira hotu-hotu ne'ebé okupa iha zona tasi ibun sai ha­n­esan ilegál, tanba ne'e obr­ig­a­t­o­riomente ba komunidade ne'ebé hela fatin pertense iha aérea re­f­e­re tenke husik tiha fatin ne'e too lo­ron dia 30 Jullu 2009 no mós so­bu tiha buat ne'ebé hari iha ne­'ebá husi loron ida ne'e.

Voluntáriamente kuandu sira lakohi sai no hamutuk ho pro­pr­ie­d­a­de ne'ebé hela ba DNTPSC no hala'o kedas prosesu despaxu Ad­ministrativu ba riku soin rai hotu-hotu ne'ebé okupa tuir Lei 1/2003 pro­sesu ba zona reabilitasaun zona tasi ibun ida ne'e sei hahú iha Suku Bidau too área Branca, ka­rik iha kazu ruma atu halo de­s­paxu Administrativu sei realiza iha loron (1/8/9) iha zona ida ne'e.

Ho kestaun hirak ne'e Xefe Al­de­ia Metiaut Pedro da Silva info­r­m­a ba TS katak, Nia sente triste tanba sira sempre hateten beibeik ona ba sira ne'ebé hela fatin iha aérea tasi ibun tenke sai iha loron (30/7/09). nu'udar autoridade lokál prontu atu kolabora Maibé antes estadu atu haruka komunidade sai husi área ne'ebá tenke hanoin halo didi'ak, la'ós haruka sai de'it no la liu husi mekanizmu ida ke di'ak tan­ba kestaun ne'e bele fó impaktu ba komunidade liuliu joven hirak ne'ebé servisu iha restaurante refere.

Tanba joven barak mak hala'o servisu iha Restaurante depois sira dehan rai ne'e Estadu nian, maibé sira moos la'ós foin mak hela iha Suku Metiaut mais hela dezde tempu Portugés nian too agora.

Alen ne'e Xefe Aldeia Metiaut, husu ba Governu bainhira atu ha­r­uka komunidade sira sai tenke bu­ka fatin ida ba sira hela no mós ten­ke kria kampu de servisu ba jo­v­en ne'ebé agora daudaun ser­v­isu iha Restaurante refere atu n­u­n­e­'e bele sustenta nia moris.

Relasiona ho kuadru avizu ne'ebé hateten katak sekarik Ita-Boot sira lakohi sai husi pro­pr­ie­da­de ne'e entaun DNTPSC sei ha­la'o kedas prosesu despeju ad­mi­nistrativu, ne'e duni Hanesan pov­u bain – bain ne'ebé moris husi família ai-leba, "Ami prontu hein de'it iha fatin atu sira mai sobu uma no sasan."

Iha fatin hanesan nu'udar komunidade iha Suku Metiaut Ozóriu Mendes sente triste tanba nia uma moos halo iha aérea tasi ibun bainhira Estadu haruka sira sai tenke fó 'ganti rugi.' Maibé ku­a­ndu uza forsa sira tenke sai tan­ba nu'udar povu la iha kbiit atu ha­suru ho forsa no labele kolia bu­at ida, se kuandu sira uza duni forsa hodi sobu, mais bainhira Es­tadu haruka sobu uma no Re­s­taurante iha área tasi ibun sai hotu no depois haruka ema seluk mak in­veste fali iha ne'e, entaun sira sei la fó tanba sira mós Timor oan.

Ozóriu moos esplika liu tan, durante ne'e husi autoridade lokál ha­nesan Xefe Suku Metiaut se­m­pre halo enkontru ho komunidade ne­'ebé hela iha tasi ibun, maibé sira moos kestiona katak Estadu te­nke halo mekanizmu ida hodi fó 'ganti rugi' no moos ba joven sira ne'ebé durante ne'e servisu iha Restaurante sira mós ezije ba Estadu buka fatin ida hodi sira bele servisu.

Maria de Araújo mos Informa katak, du­ran­te ne'e nia servisu iha Res­­ta­­u­r­ante, porezemplu Gov­er­n­u haruka taka duni Restaura­nte oin­sá kona ba sira nia moris.

Tanba durante ne'e sira ser­v­isu iha Restaurante ho osan ne'­e­bé ki'ik, maibé bele hola netik sira ni­a presiza loro-loron nian no mós e­ma ne'ebé servisu iha área Me­t­iaut ne'e kuaze ema nian 200, se karik Governu haruka taka duni no la buka fatin ida ba joven Me­t­i­aut atu ba loos iha ne'ebé.

Joven sira moos kestiona katak, joven husi Suku Metiaut h­u­su ba Governu halo planu ida ba sira, bainhira atu haruka Re­s­t­aurante sira ne'ebé iha tasi ibun taka no sobu iha fulan Agostu nia la­ran tenke mós hare ba joven sira ne'ebé durante ne'e servisu iha Restaurante.

Hafoin rona tiha preok­up­a­s­aun husi komunidade iha Suku Bi­dau Metiaut TS tenta halo klar­ifika­saun ho Diretór DNTPSC Ant­ó­nio Verdial iha nia edifísiu Beb­o­r­a-Dili (16/7) dadeer tuku 10:43 otl, maibé diretór ne'e esplika de'it liafuan badak ba TS katak komunidade sira tenke hakru'uk ba Lei.Rona tiha esplikasaun badak ne'e jornalista TS tenta husu fila fali maibé nia rejeita nafatin la­k­ohi fó komentáriu tanba dehan ka­tak nia la iha kompeténsia, ne'e duni nia haruka TS bele diret­am­e­nte ba husu iha Ministra Justisa ko­na ba asuntu ida ne'e.

Asuntu ne'e sai mós preo­ku­p­a­saun ba presidente da Re­pú­b­lika Timor-Leste José Ramos Ho­rta semana foin lalais ne'e nia de­klara katak Governu tenke Fle­k­sivel bainhira atu foti desizaun ho­di taka restaurante sira iha área Me­tiaut nian tanba komunidade no joven s barak mak serbisu iha ne'­e­bá, maibé tuir Presidente otél Kal­i­fórnia mak tenke taka tanba fatin ne­'­e sei uza ba jardín.(tov/ico)

No comments: